Godmorgon!
För det första så tycker jag att det är jättekonstigt att jag inte har kunnat somna alls inatt och tro mig (!) jag har försökt. Jag har ätit, druckit mjölk, varit på toaletten, lagt mig i soffan, kollat på film, osv. Men ingenting hjälpte så jag gav upp och började kolla på "En unge i minuten" på youtube istället och jag hoppas verkligen att jag får barnmorskor som är som dom i det programmet, dom är ju helt gudomliga! Omtänksamma, förklarar bra hela tiden vad som händer och hur dom som föder barn ska göra, pratar så deras patienter förstår och är allmänt goa.
Så jag hoppas verkligen att vi har turen att få någon/några som är liknande dom i programmet när det väl är på G.
Det gör att jag kommer in på den andra punkten.
Jag har ju tidigare varit hysteriskt rädd för själva förlossningen, vilket har fått mig att överväga att göra planerat kejsarsnitt. Men efter mycket "om och men" och samtal med vänner och bekanta så bestämde jag mig för att föda vaginalt (som det så fint heter, haha!) istället.
Och även fast jag kollar på förlossnings-program nu så blir jag inte uppskrämd utav själva förlossningen utan jag är mer rädd att jag ska få en otrevlig eller sur barnmorska! En sån där person som har haft sitt jobb för länge och börjat tröttna ungefär, som tycker att "föda barn har vi gjort i alla år, så det är inget att gnälla över!" eller "om du tycker det gör ont så kanske du skulle ha tänkt på det lite tidigare!".
Ursch och fy, jag hoppas verkligen inte att jag får någon sådan ragata.
Och sist men inte minst så vill jag faktiskt berömma mig själv att jag faktiskt är ganska taggad för att få ut våran lilla pojk, istället för att vara livrädd.
Så tummen upp för mig själv!
Detta kommer du fixa galant! :-) Du har fixat att gå en hel graviditet och bara det kan ju vara jobbigt så jag är inte alls rädd att du inte fixar det! :-)
Själv har jag ju haft den stora turen att ha min kära svärmor som barnmorska och det har verkligen varit helt underbart, att alltid kunna höra av sig till henne vilken tid det än är och jag hoppas att hon ska kunna fixa lite så vi får en barnmorska hon tycker är bra, hon har då lovat att försöka! :P
Sen har jag tränat mindfulness vilket är toppen faktiskt, det har redan hjälpt mig under dom förvärkar jag haft så jag hoppas det hjälper mig under förlossningen också. Jag kommer inte att kunna få ryggmärgsbedövning därför är jag villig att testa alla "små" metoder. :-) Det jobbiga är att om jag nu i värsta fall av någon anledning skulle få lov att bli snittad så kommer jag inte kunna vara vaken och se min bebis. :-(
Jaja, nu blev det hemskt mycket tjöt här! :P Du kommer iaf att fixa det!! :-) kram
Har du en TENS-apparat Michis? Den var min bästa vän under början av värkarbetet, utan den hade jag åkt in mycket tidigare...
Du, jag blir så glad när jag läser om din ändrade inställning, du har alla förutsättningar att fixa det här galant nu när du ser fram emot det! Tänker på dig och hoppas på en fin förlossning <3
